Historia

Världsnaturfonden (WWF)  banade väg för ASC genom att initiera och samordna Vattenbruksdialogerna [Aquaculture Dialogues].

 Vattenbruksdialogerna var ett rundabordssamtal med ett flertal intressenter som formellt startades 2004 med målet att:

• Utveckla kontrollerbara miljömässiga och sociala prestationsnivåer som mätbart minskar eller eliminerar de viktigaste effekterna av laxodling.
• Rekommendera standarder som uppnår dessa prestationsnivåer, samtidigt som laxodlingsindustrin tillåts behålla sin ekonomiska livskraft

Vattenbruksdialogerna var öppna, transparenta och fokuserade på att minimera de viktigaste miljömässiga och sociala konsekvenserna av vattenbruket. Varje dialog utarbetade standarder för en grupp eller en samling av grupper av fiskarter inom vattenbruket. Dessa var vetenskapligt, metriskt och prestationsbaserade, samt globalt tillämpliga påsproduktionssystem som täcker många typer, platser och storlekar för verksamheter.

Dialogerna ägde rum under mer än ett decennium. Processen genomfördes i många städer runt om i världen för att säkerställa en process med en bred grupp av intressenter. Dialogerna och de resulterande standarderna visar återkopplingen från mer än 2000 icke-statliga organisationer, forskare, odlare, återförsäljare och andra viktiga intressenter inom vattenbruksnäringen.

Standarder för ett ansvarsfullt vattenbruk

Vattenbruksdialogerna resulterade i standarder för 12 arter: lax, räkor, tilapia, hajmal, öring, havsöron, musslor (inklusive ostron, musslor och kammusslor), seriola och cobia. De ursprungliga arterna valdes ut efter deras grad av påverkan på miljön och samhället, deras marknadsvärde och i vilken utsträckning de handlas internationellt.

Det nederländska Sustainable Trade Initiative (IDH)  samarbetade med WWF Nederländerna  för att skapa Aquaculture Stewardship Council under 2010. ASC inrättades som en helt oberoende, icke-vinstdrivande organisation för att förvalta de standarder som utvecklats för varje art, och för att skapa framtida standarder baserade på behov och marknadens efterfrågan.

ISEAL-alliansen

Sedan grundandet har ASC inrättat ett eget system för att utveckla, tillämpa, förvalta, se över och revidera standarder som bygger på de ursprungliga vattenbruksdialogerna. För att göra detta på ett tillförlitligt sätt skapas alla ASC-standarder i enlighet med ISEAL:s (Internationell allians för social och miljömässig ackreditering och märkning) kod för god sed för fastställande av sociala och miljömässiga standarder. Denna kod för god praxis överensstämmer med ISO/IECs Guide 59 [Kod för god praxis för standardisering], och WTO:s avtal kring tekniska handelshinder [TBT – Bilaga 3, Kod för god praxis för utarbetande, antagande och tillämpning av standarder].

Medlemskap i ISEAL-alliansen  är tillgängligt för alla hållbarhetsstandard- och ackrediteringsorgan med flera intressenter som visar sin förmåga att uppfylla ISEAL:s kod för god sed samt medföljande krav, och förbinder sig att fortsätta att lära sig och förbättra sig. Genom medlemskap i ISEAL visar standardsystem ett åtagande att stödja en enhetlig rörelse mot bättre hållbarhetsstandarder. ASC anslöt sig till ISEAL som en associerad medlem i januari 2013, och blev en fullvärdig medlem i april 2015. ASC är det enda standardsystem för vattenbruk som har accepterats som fullvärdig medlem i ISEAL.